policy

En folkomröstning är en handling av folkets direkta vilja

En folkomröstning är en handling av folkets direkta vilja
En folkomröstning är en handling av folkets direkta vilja
Anonim

En folkomröstning är en av symbolerna i ett modernt demokratiskt samhälle där makten formellt tillhör folket. Detta är en handling som direkt uttrycker människors vilja i viktiga frågor inom olika områden. I själva verket riktar landets ledarskap direkt medborgarna.

Image

En folkomröstning är ett officiellt förfarande, vars förfarande regleras av konstitutionella och lagstiftande handlingar, och dess resultat är rättsligt bindande. Trots detta ignoreras ofta resultaten av folkomröstningar av offentliga myndigheter.

Image

Följande typer av folkomröstningar finns tillgängliga (beroende på skälen för innehav).

1. Baserat på skala är de indelade i nationella (det vill säga som hålls i hela landet), regionala (på en eller flera enheters territorium) och lokala (genomförd på lokal kommunnivå).

2. Innehållet är uppdelat i konstitutionell (det vill säga om antagande av en ny konstitution eller ändringar av den gamla), lagstiftning (antagande av utkast till nya lagar) och rådgivande (om inriktning av verksamhet hos organ för högre, regionala eller lokala myndigheter).

3. Beroende på graden av obligatoriskt beteende: obligatoriskt (vars uppförande regleras av landets konstitution), eller valfritt (genomförs på initiativ av de styrande organen eller folket).

4. När det gäller betydelse: avgörande (när ett propositions öde beror på resultatet av en populär omröstning) och rådgivande (som i sig representerar storskaliga befolkningsundersökningar och inte har någon rättslig kraft).

5. Vid tiden: pre-parlamentarisk (folks åsikt om en viss fråga specificeras före antagandet av relevant lag), post-parlamentarisk (efter antagandet av lagen) och extra-parlamentariska (när projektets öde bestäms direkt med folkröst).

Image

En folkomröstning är en händelse som har utövats under lång tid. Till och med i forntida Rom föddes ett sådant begrepp som en folklis (det vill säga en plebeisk omröstning i olika frågor). Till en början ignorerade senaten, bestående av patricier, resultaten från folkliset, men med antagandet av relevanta lagar (under 5-4 århundraden f.Kr.) fick detta förfarande officiell statlig status och blev synonymt med ordet "lag".

I nyare historia är det inte heller ovanligt att hålla populära folkomröstningar. Den 25 april 1993 hölls den första folkomröstningen i Ryssland, där frågor relaterade till förfarandet för val av president och folkrådets suppleanter samt frågor om den dåvarande socialpolitiken diskuterades. Lite senare (i år) antogs den nya statens konstitution vid en folkomröstning. I Sovjetunionens historia fanns det inga befolkningsundersökningar som sådana, alla frågor löstes på högsta partinivå i en smal krets av ombud. Den första och sista sovjetiska folkomröstningen är en händelse som hölls den 17 mars 1991 ("I frågan om att upprätthålla en uppdaterad union av vänliga republiker"), där mer än hälften av befolkningen talade för, men trots detta försvann ett enormt land från geografiska kartor.