Det finns många nationaliteter i världen, och var och en av dem har sina egna egenskaper: i utseende, mentalitet och livsstil. Detta gäller alla aspekter, inklusive det ärftliga familjenamnet. Efter att ha hört ett visst efternamn kan vi redan säga om vilken nationalitet denna eller den personen tillhör och vilken kultur de representerar. I den här artikeln kommer vi att prata mer specifikt om litauiska efternamn och ta hänsyn till deras ursprung.
Hur började allt?
Moderna litauiska efternamn är indelade i två grupper: det är de som bildades direkt på Litauens territorium, liksom andra som uppstod utanför landet, men som med tiden penetrerade det litauiska språket. Fram till 1400-talet hade detta folk inte ett efternamn som sådant, alla kallade varandra bara med namn. Situationen förändrades då kristendomen kom in i det baltiska landets territorium vid den tiden.
Kyrkopolitiken började aktivt drivas under medeltiden, vilket också drabbade det forntida Litauen. I detta avseende börjar införandet av kristna namn, eftersom litauiska faktiskt var hedniska. Som ett resultat, för att inte förlora sin identitet, kom litauerna med sina egna efternamn, som deras gamla ursprungliga namn förvandlades till med tiden. Till en början dök de bara upp bland representanter för rika klaner, men de kom till bondmiljön mycket senare.
Hur kom namnen fram?
Kyrkans slaviska språk har etablerats i Litauen sedan 1500-talet, men användningen av det latinska språket har börjat minska. På 1700-talet, efter den allmänna folkräkningen, hade invånarna i byarna också efternamn som började ges till barn med deras faders namn, och följaktligen fortsatte detta generiska namn att fortsätta från generation till generation. Suffixet "-ovich", "-evich" lades till namnet.
I Ryssland till exempel gavs suffixet "- ich" endast till dem som var nära tsaren och kungafamiljen, men i Litauen tilldelade de det till alla i rad. Litauens adel tyckte inte om ljudet av efternamn: de såg påverkan från Ryssland i detta, så med tiden började de aktivt förändra detta suffix till det som polerna använde - "-sky". Förresten, detta prefix till efternamnet användes också av östra slaverna, men skillnaden var att polackarna förlitade sig exakt på lokala namn. Anta att en pol bodde i byn Volya, och av denna anledning blev Volsky hans efternamn. Ändå noterades det att många litauiska efternamn har slaviska suffix och rötter.
värde
Det litauiska språket har nått våra dagar nästan oförändrat, så att förstå vad detta eller det efternamnet betyder kommer inte att vara svårt. Detta är dock inte alltid möjligt och i vissa fall uppstår vissa svårigheter. Vad betyder litauiska efternamn? Till exempel betyder Leitis att förfäderna, som gav sin familj ett namn, en gång var i Leyte-tjänst, det vill säga att han tjänade under Grand Duke, Vilkas i översättning låter som en "varg", med efternamnet Pilsudski - en gång bodde i Pilsuda-området. Gintautas betyder "skydda människor."
Forntida litauiska personnamn brukade två grundar, och som regel betecknade de i översättning alla egenskaper hos en person eller ord som har en djup mening. De mest populära var sådana som strama - människor, gruvor - tanke, kantning - patient, kille - att ångra, pitchfork - hopp.
Mest populära litauiska efternamn (manlig)
Engelska Wikipedia listar de mest populära litauiska efternamnen. Här är originalversionen och dess översättning till ryska. Kazlauskas - Kozlovsky, Petrauskas - Petrovsky, Jankauskas - Yankovsky, Stankevičius - Stankevich, Vasiliauskas - Vasilevsky, Žukauskas - Zhukovsky, Butkevičus - Butkevich, Paulauskas - Pavlovsky, Kavaliauskas - Kovalevsky.
Du kan också notera sådana vackra litauiska efternamn som Astrauskas, Blujus, Rudzitis, Simonaitite, Vaitonis, Mazheika, Kinjulis. Som du ser slutar ofta efternamn med –s.
Original litauiska efternamn
Och vad betyder efternamnen med avslutningarna i "-aitis" och "-enas"? Till exempel, som Deimantas, Budris, Petkevičius. De uppstod enligt följande mönster: under en stor folkräkning gavs efternamnet barn med deras faders namn. Till exempel blev Vitas son Vitenas. Men det bör noteras att litauerna bara använde sådana efternamn i samtal. Officiellt i dokumenten registrerades de enligt slaviska metriska.
Rent litauiska ändamål med efternamn är således följande: –ait (Adomaitis), -is (alis), –as (Eidintas), och det kan också vara slutet –a (Radvila).
I sådana avslut som Auskas, -evichyus, -skis, som på ryska kommer att låta som -ovich, -evich, -ovsky, -evsky, -sky, kan påverkan av slavisk kultur spåras, och de är inte längre ursprungliga litauiska.
Kvinnliga efternamn: utbildningsregler
Om vi betraktar moderna kvinnliga litauiska efternamn, fick de en betydande skillnad från mäns. De har suffixerna -out-, -ite- och -yut-, faderns efternamn visas i grunden och även slutet e-är ofta närvarande. Till exempel kommer den manliga versionen av namnet Butkus i en kvinna redan att låta som Butkute, Orbakas förvandlas till Orbakayte.
Efternamn på gifta kvinnor har redan flera andra skillnader från makeens. Mannen kommer att ha efternamnet Varnas, och fruen kommer att ha Vernene. Således ser vi att suffixet –en läggs till, eller i vissa fall –Uven, –Yuven, och även slutet –e. Det bör noteras att reglerna för utbildning av den kvinnliga versionen av efternamnet endast gäller i Litauen. Om familjen bor i Ryssland kommer det att låta samma för båda makarna. Men om flickan är fri kommer hennes efternamn att låta som om hon bodde i Litauen på vårt lands territorium. Som ni ser finns det många nyanser här som du bara behöver förstå.
Böjer efternamn?
Det litauiska språket har ett utvecklat system för fallförlust. Litauiska efternamn slutar ofta med bokstaven -c, men det finns två alternativ: antingen är denna bokstav en integrerad del av det, eller så indikerar det helt enkelt ett nominativt fall. Det är, i andra fall med försämring försvinner samma bokstav –c. Till exempel låter namnet Landsbergis, på det genitiva - redan som Landsberg. Många latvier kopplar detta brev till ryska efternamn, till exempel "Lenin" på deras språk låter som Lenins, eftersom grammatikregler kräver det. Kvinnliga namn, liksom mäns. i lettiska är alla benägna. Men om de används i den ryska översättningen, gäller en annan regel: för kvinnor böjer de sig inte, och tvärtom för män.
