Medias funktioner i politiken i dag är stora och mångfacetterade, vilket gör att vi kan prata om media som en annan regeringsgren. Som direktfördelare, bärare av viktig information har de en ganska kraftfull påverkan på massorna. Tack vare detta utför de olika uppgifter och förvärvar olika funktioner.
Media mottar, behandlar och förmedlar först information om de viktigaste händelserna för myndigheterna och folket. I det här fallet talar vi om information som bland annat innehåller en bedömning och kommentarer och som har social betydelse. Dessa mediefunktioner kallas information.
Av stor vikt är metoden för att erhålla (fragmenterad eller sekventiell) och informationens kvalitet. Kvalificeringen av ytterligare åtgärder från politiska agenter beror på detta. I det här fallet pratar de om de utbildningsuppgifter som står inför informationsbärare och spridare. Medias funktioner inkluderar naturligtvis inte en djup och systematisk assimilering av kunskap. Det finns speciella institutioner för detta. Ändå är mediernas utbildningsfunktion ganska stor. Den spridda informationen påverkar bildandet av vissa åsikter och ståndpunkter och utvidgar medborgarnas bedömning och kognitiva förmåga.
Det bör noteras att mediernas utbildnings- och socialfunktioner har en ganska nära relation. Dessutom förvandlas förstnämnda ofta till det senare. Under politisk socialisering förstås personens assimilering av vissa normer, beteendemönster, alla värden. Tack vare denna assimilering sker anpassning till den sociala verkligheten. I enlighet med den mottagna informationen börjar befolkningen uttala sig om parternas, parlamentets, regeringens och andra maktinstitutioners verksamhet samt om människors kulturella och ekonomiska liv.
Av stor betydelse för samhällets utveckling är sådana mediefunktioner som kontroll och kritik. I vissa länder kännetecknas media och spridare av information av en viss obegränsad karaktär av deras anläggning. Dessutom är mediernas kontrollfunktioner i sådana stater mycket effektiva, eftersom det inte bara finns en juridisk, utan också en moralisk bedömning av vissa händelser eller personer. I dessa fall fungerar lagar och allmän opinion som utvärderingskriterier.
I demokratier sker direkt kontroll av medieaktiviteter endast i extrema fall, i nödsituationer (till exempel under kriget). I andra situationer är mediernas aktiviteter ganska oberoende. Dessutom, ofta tack vare genomförandet av journalistiska utredningar, bildas särskilda parlamentariska uppdrag, beslut som är av stor betydelse för samhällets liv fattas och kriminella processer börjar. Enligt många analytiker är mediernas kontrollfunktioner särskilt nödvändiga med försvagad opposition eller brist på statliga kontrollinstitutioner.
Den mest manifesterade journalistiska verksamheten i demokratiska länder. Media betraktas idag som en integrerad del av mekanismen för demokratisk funktion. Massmedia ger företrädare för olika grupper möjlighet att uttrycka sin åsikt offentligt, att söka och samla likasinnade människor, förena dem med en gemensam övertygelse och mål och att företräda tydligt artikulerade intressen i den allmänna opinionen. Med andra ord är medierna på ett sätt de rötter genom vilka varje politisk struktur får sin vitalitet. Vid bedömningen av massmedias roll i statens offentliga liv bör man tänka på komplexiteten och mångsidigheten i denna struktur, som i sin tur har en stor inverkan på de uppgifter som detta institut har.
