ekonomin

Greklands skuld. Greklands skuldkrise. Bakgrund och konsekvenser

Innehållsförteckning:

Greklands skuld. Greklands skuldkrise. Bakgrund och konsekvenser
Greklands skuld. Greklands skuldkrise. Bakgrund och konsekvenser
Anonim

Idag hänvisar nyheterna allt mer till Greklands utlandsskuld. Och de pratar om honom i samband med skuldkrisen och ett eventuellt misslyckande av staten. Men inte alla våra landsmän vet vad detta fenomen är, vilka lokaler det är och vilka konsekvenser det kan medföra, inte bara för detta lilla land, utan för hela Europa. Vi kommer att prata om detta i den här artikeln.

Image

förutsättningar

Idag är Greklands utlandsskuld mer än 320 miljarder euro. Det här är enormt mycket. Men hur hände det att detta lilla land kunde få så mycket pengar? Skuldkrisen i Grekland började 2010 och blev en del av ett liknande ekonomiskt fenomen i Europa.

Skälen till denna situation är mycket olika. Så å ena sidan är detta en regelbunden uppdatering av statistik och uppgifter om ekonomin från regeringen från det ögonblick euron sattes i omlopp. Dessutom började Greklands offentliga skuld växa alltför mycket på grund av den globala ekonomiska krisen som utbröt 2007. Detta lands ekonomi visade sig vara särskilt känsligt för förändringar, eftersom det i många avseenden beror på tjänstesektorn, nämligen turism.

De första bekymmerna bland investerare dök upp 2009. Då blev det klart att Greklands skuld växer i en mycket allvarlig och hotfull takt. Så om till exempel 1999 denna indikator på BNP var 94%, nådde den 2009 nivån på 129%. Varje år ökar det med ett mycket betydande belopp, vilket är många gånger högre än genomsnittet för andra länder i euroområdet. Detta ledde till en förtroendekris, som inte kunde ha en positiv effekt på tillströmningen av investeringar i Grekland och tillväxten av dess BNP.

Tillsammans med detta har landets budget under många år varit knapp. Som ett resultat tvingades Grekland ta nya lån, vilket bara ökade sin offentliga skuld. Samtidigt kan landets regering inte på något sätt reglera situationen med inflation, eftersom den inte har sin egen valuta, vilket innebär att den inte bara kan skriva ut den nödvändiga summan pengar.

Image

EU-stöd

För att undvika utsikterna till konkurs tvingades den grekiska regeringen 2010 att be om hjälp från andra EU-länder. Några dagar senare, på grund av den ökade risken för fallissemang, nedgraderades graden av statsobligationer i Grekland till en "skräp" -nivå. Detta ledde till en allvarlig nedskrivning av euron och kollaps av värdepappersmarknaden runt om i världen.

Som ett resultat beslutade EU att avsätta en del på 34 miljarder euro för att hjälpa Grekland.

Image

Hjälpvillkor

Landet kunde dock ta emot den första delen av tranchen endast om ett antal villkor var uppfyllda. Vi listar tre huvudsakliga:

  • genomförande av strukturreformer;

  • införande av åtstramningsåtgärder för att återställa den finansiella balansen;

  • Slutet på statlig privatisering 2015 tillgångar värda 50 miljarder euro.

Det andra paketet med ekonomiskt stöd, som uppgår till cirka 130 miljarder, tillhandahölls under skyldigheten att genomföra ännu strängare åtstramningsåtgärder.

2010 började den grekiska regeringen att genomföra de listade förhållandena, vilket ledde till en våg av massprotester från invånarna i landet.

Regeringskrisen

2012, i maj, hölls parlamentsval i Grekland. Men partierna misslyckades med att bilda en regeringskoalition, eftersom företrädare för de vänstra radikala styrkorna inte gjorde några eftergifter och talade mot de åtstramningsåtgärder som föreslagits av Europeiska unionen. De lyckades bilda en regering först efter det upprepade valet i juni 2012.

Image

SYRIZA-partiets kommande makt

Som ett resultat av det faktum att parlamentet bildades 2012 efter två år inte kunde välja landets president, upplöstes han. Därför hölls i januari 2015 tidiga val, vilket resulterade i att SYRIZA-partiet, under ledning av en ung och ambitiös politiker, Alexis Tsipras, kom till makten. Partiet lyckades få 36% av rösterna, vilket gav det 149 av 300 platser i parlamentet. Koalitionen med SYRIZA inkluderade medlemmar av PASOK, Ekologiska gröna partiet och företrädare för vänsterradikaler. Huvudpoängen i Tsipras och hans medarbetares valprogram var vägran att underteckna nya kreditavtal med Europeiska unionen och avskaffandet av åtstramningsåtgärder. Det är just på grund av detta att partiet fick ett sådant allvarligt stöd från folket i Grekland, vars representanter var trötta på att betala för tidigare regerings misstag.

Image